Visst går det bra för Sverige – men varför?

”Oavsett vad ni hör eller läser i tidningar så kom ihåg en sak: det går riktigt bra för Sverige!” Ungefär så sa Nordeas chefsekonom Annika Winsth på ett seminarium som jag modererade härom veckan. Hon pratar naturligtvis inte om det svenska fotbollslandslaget eller resultaten i någon internationell skoljämförelse. Utan det handlar om svensk ekonomi. Och det krävs en hel del kreativitet och oärlighet för att hävda att hon har fel. Oavsett om man mäter ekonomisk tillväxt, rikedom per capita eller något annat nyckeltal så ligger Sverige bergsäkert på en topp tio lista av världens länder.

Det spelar heller liten roll om man granskar utvecklingen i hundra år eller bara de tio senaste åren – Sverige sticker till exempel ut i västvärlden som ett land som klarade finanskrisen anmärkningsvärt bra. (Dessutom, oavsett vad man har för politisk uppfattning, är det svårt att säga annat än att den ekonomiska framgången kommit befolkningen till gagn, Sverige ligger tryggt förankrat på topp 5 listor om man till exempel tittar på ekonomisk jämlikhet och även på mätningar av hur lyckliga vi är).

Men allt detta är självklarheter som går att mäta. En betydligt svårare fråga är vad denna framgång beror på. I själva verket är få saker så meningslösa som att analysera vilka faktorer som ligger bakom det svenska ekonomiska undret. Ju mer man sätter sig in i frågan, desto osäkrare blir alla förklaringar, även om det skrivits en massa i ämnet. Men på samma gång – få saker är så intressanta som att grunna kring dessa framgångsförklaringar. Det öppnar ögonen och tvingar till tankearbete.

Här följer ett urval av tio mer eller mindre vanliga, men högst intressanta, förklaringar till att Sverige i decennier legat i den ekonomiska elitserien. Samt avslutningsvis en mer ovanlig och hemmasnickrad förklaringsfaktor.

  1. Undvek världskrigen. Sverige stod utanför det första och framför allt det andra världskriget. Det här är kanske den mest klassiska förklaringsmodellen och bygger på att svensk industri var intakt efter krigen och därmed redo att hjälpa till när ett raserat Europa skulle byggas upp igen.
  2. Skickliga uppfinnare. Sverige hade i början av 1900-talet många skickliga uppfinnare vars uppfinningar blev startskottet till multinationella bolag. Sven Wingqvists sfäriska kullager var grunden för SKF, Lars Magnus Ericssons utveckling av telefonen banade väg för bolaget med hans namn, Gustaf de Lavals mjölkseparator var basen i Alfa Laval, flera uppfinningar av ingenjörsgeniet Jonas Wenström låg bakom Aseas framgångar. Bara för att nämna några.winqvist
  3. Liten hemmamarknad. Med bara några miljoner invånare har svenska bolag alltid tvingats tänka internationellt. Ovan nämnda bolag och även en rad andra började tidigt att erövra världen med sina varor. Detsamma gäller idag då till exempel svenska IT-bolag tidigt söker lyckan utanför landets gränser.
  4. Konsensuskultur. Medan multinationella bolag från andra västländer trampade in på jungfrulig mark med färdiga mallar och fastslagna strategidokument förstod svenska chefer tidigt värdet av att anställa lokala människor och vara flexibla med sina strategier. Svensk tradition av konsensusbeslut och att involvera så många som möjligt i verksamheten bidrog starkt till att undvika kulturkrockar och göra svenska bolag till populära arbetsgivare.
  5. Neutralitet. Bilden av Sverige som ett neutralt land som värnar fred och mänskliga rättigheter har i många decennier bidragit till att göra svenska företag till ett tryggt och okontroversiellt val som leverantör i många kunders ögon. Det här goda ryktet lever kvar fortfarande. I många länder står svenska bolag för kvalitet och ordning. Det gäller inte minst på erkänt knepiga marknader med annorlunda kultur som till exempel i Mellanöstern och i Asien.
  6. Stabila institutioner. I länder med utvecklade myndigheter, en fungerande stat och framför allt korruption kan människor och företag blomma. De kan koncentrera sig på att arbeta, utvecklas och kanske även göra affärer utan att behöva oroa sig för eller ödsla tid på till exempel nepotism. Just respekten för privat ägande är viktigt för ekonomisk framgång. Liksom en låg korruption och även här ligger Sverige stabilt på en topp fem lista.
  7. Politisk enighet. Under Sveriges verkliga framgångsdecennier alltså 50, 60 och 70-talen präglades svensk politik av enighet och kompromisser. En titt i backspegeln ger nästan bilden av en tyst överenskommelse där den borgliga oppositionen lät Socialdemokraterna bedriva vissa socialistiska experiment (fram till och med löntagarfonderna) mot att de lät svenska storföretag utvecklas som de önskade och lät arbetsmarknadens parter stå för lönebildningen. Den politiska enigheten skapade ett lugn och fick företagen att våga tänka långsiktigt.Erlander
  8. Martin Luther. Nordeuropéer är enligt den lutherska traditionen disciplinerade och flitiga. En annan intressant teori, besläktad med den lutherska, är att Sverige som ett av få länder på 1800-talet genomförde en skiftesreform som splittrade byarna och tvingade ut familjer på gårdar långt ifrån varandra men närmare åkerplätten. Det sociala bylivet dog ut och istället fanns inte så mycket annat att göra än att arbeta och förkovra sig.
  9. Skolan. Historiskt sett har Sverige varit duktigt på att utbilda unga människor, inte minst inom de för ekonomisk tillväxt viktiga naturvetenskapliga ämnena. Det är först på slutet som vi rasat i rankingen rejält. Men om många oroas för att ”flumskolan” nu på sikt kan komma att slå mot svensk konkurrenskraft och ekonomi finns det faktiskt de som, tvärt om, hävdar att detta är en ny framgångsfaktor! Motivet är att flumskolan tvingar elever att tänka själva, ta initiativ och samarbeta med andra människor i alla de så hånade grupparbetena. Kort sagt egenskaper som är viktiga för till exempel entreprenörer.
  10. Kylan. Den franske filosofen Montesqiues menade att nationers ekonomier påverkas av deras klimat. Köld gör människor inbundna men också mindre sugna på att förlusta sig och underkasta sig.kyla

Och så då till slut min egen punkt 11 som skulle kunnas sammanfattas som skickliga företagsledare. Det kan förstås låta provocerande i dessa tider av avslöjanden kring excesser, jakter och ohemuliga bonusar bland svenska näringslivstoppar. Men innan ni slår igen laptopen så betänk då att svensk ekonomi (och därmed välstånd) historiskt vilat på ett 50-tal multinationella bolag. De anställer människor, anlitar underleverantörer, köper tjänster, betalar skatt och så vidare. De exporterar också varor och tjänster. Sverige har tillsammans med Holland världens överlägset mest internationella näringsliv, hur man än mäter. Det anmärkningsvärda är att dessa bolag klarat av att ligga kvar i topp, år efter år. En titt på vilka bolag som var stora för hundra år sedan visar en anmärkningsvärd hög korrelation med dagens lista. Det är unikt i världen. Och kan, tror jag, inte minst förklaras av extremt skickliga ledare.

barnevikMed rätta raljeras det inte sällan över svenska företagsledare som inte klarar av att prata om mycket annat än affärer. Till skillnad mot franska som gärna diskuterar litteratur och mat eller engelska som ledigt konverserar om grekiska filosofer eftersom de studerade filosofi på Oxford.

De svenska företagsledarna, däremot, struntar högaktningsfullt i Fröding eller vilken temperatur vinet ska ha. De känner sina bolag i detalj, har förstått att utveckla produkter, kan lyssna på kunder, expandera på rätt marknader, köpa bra bolag och så vidare och så vidare.Kamprad

En undersökning på en fransk elitskola, som jag läste om, visade att över 80 procent av studenterna hade som dröm att få arbeta inom staten. Motsvarande siffra på de bästa svenska ekonomi- eller ingenjörsutbildningarna skulle gissningsvis ligga långt under 10 procent. Man vill in i näringslivet, konkurrera med de bästa, leverera och göra karriär. Banalt kanske i vissas ögon. Men att urvalet därmed blir så bra är nog något vi nog ska vara glada för.