Crash course i elak journalistik

Träffade en hög företagsledare på lunchen idag. Vi har träffats några gånger under årens lopp, oftast i samband med att jag skrivit om hans bolag för någon tidning. Han brukar vara glad och frågvis men idag kändes att något var fel, ni vet när man kan förnimma ett agg som bara måste upp till ytan. När han utan att det passade i sammanhanget kallade sig själv för ”en slug räv” så insåg jag till slut var det klämde. Jag hade kallat honom just detta i en artikel. Det var säkert sex sju år sedan men detta uppenbart fruktansvärda personangrepp hade han varken glömt eller kommit över. Nu var det som att trycka på en knapp där allt kom ut under loppet av en minut. Han ville veta vad jag hade emot honom och drog till och med upp något om att jag brukade förlora mot hans lillebror i tennis när vi var tonåringar. Underförstått: jag ville hämnas på hans familj, därav den gemena artikeln.

Konspirationsteorier. Trots att jag hört dom så många gånger förr från kränkta näringslivstoppar är det svår att sluta förvånas. Att de inte lärt sig den grundläggande medielogiken.kränkt

Som att elaka journalister är på jakt efter nyheter. Och att nyheter är per definition negativa eftersom företag och andra blivit så formidabelt skickliga på att berätta hur bra de är. Att skriva positivt blir därmed mycket sällan en nyhet. Man kan tycka mycket om detta (och det gör jag också) men så är det.

Dessutom: journalister skriver i första hand för andra i branschen. Som i alla skrån vill man ha respekt av sina arbetskamrater och kollegor på andra mediehus. Förutom eleganta formuleringar och gripande reportage så handlar det om avslöjanden och ”modig” kritik. Titta förresten bara på vilka som blir beundrade i dagspressvärlden idag. Är det en elak Alex Schulman eller en elegant Richard Swartz? Man kan tycka mycket om detta också.

ranelidMed andra ord, det är aldrig personligt! Nyheter är per definition taskiga och värst är det när dreven drar igång. Men denna logik kan också vändas till något positivt. För det ligger också i reportrars gener att vilja sticka ut och visa så kallat mod. Så när alla gamar med pennor och kameror i händerna har fått ned offret på marken och bara ska hacka ut ögonen också, så finns det alltid någon som tar upp offret, borstar av personen i fråga och själv blir kung några dagar eftersom han gått emot alla andra.

Jag drog ungefär detta för den sluga räven men det var tveksamt om han köpte allt. Han såg fortfarande lite sur ut när vi skiljdes åt.