Släpp fram alla Häggströmar i debatten

Olle Häggström är professor i matematisk statistik på Chalmers. Idag la vi ut en färsk intervju med honom på forskningssajten Fjärde Uppgiften. Jag intervjuar, se den gärna här eller klicka på bilden. Och för allt i världen, gå in och läs hans blogg ”Häggström hävdar”. Ni kommer inte bli besvikna. Men se till ni har tid och inte blir störda för det kommer krävas.

Jag började själv läsa den på fakirtåget till Göteborg på väg till intervjun. Hade egentligen tänkt att sova men blev fast. Som matematikprofessor besitter han naturligtvis ett skarpt intellekt och en speciell förmåga till logiskt tänkande. Men till skillnad mot många andra akademiker väjer inte Olle Häggström för att med hjälp av dessa grundbultar angripa nya ämnen. Tvärt om ger han sig i bloggen ofta in i Skärmavbild 2014-02-13 kl. 18.51.53resonemang som angränsar filosofins fält (även om han ogärna kallar sig för filosof, se här). Klimatdebatten är ett att annat återkommande ämne där han elegant brukar göra slarvsylta av sina meningsmotståndare, de så kallade klimatförnekarna. Han skriver löpande om orättvisor i samhället och rasism. Senaste inlägget handlade om OS i Sotji. Och i alla resonemang ligger just logikens exakta värld som grund.

Det är stringent, på en ganska avancerad nivå och utmanande för läsaren. Men samtidigt är ofta inläggen ofta skrivna med glimten i ögat (undantaget debatten med klimatförnekarna, där är han arg) och inte sällan med en stor portion humor. Läs till exempel den här beskrivningen av en middag med sin fru på en främmande planet.. Olle Häggström har också en rolig egenhet att lägga in en massa pikant information i oändliga fotnötter.

Nu när jag nu tittar på vårt samtal inser jag att det är för möten med alla Olle Häggströmar där ute på universiteten som jag varit med och dragit igång forskningssajten Fjärde Uppgiften. Det handlar om dels egoistiska skäl: få saker är så stimulerande som att möta nya människor med ett skarpt och fantasifullt intellekt. Men också av mer altruistiska skäl: det behövs fler akademiker och skarpsynta människor i den svenska debatten.

Jag har tidigare skrivit om det förutsägbara och torftiga diskussionsklimatet i Sverige just nu. Sociala medier är en god mylla för vulgärargument såväl som aggressiva utfall mot meningsmotståndare. Men problemet är också att de offentliga tyckarna utgörs av en hopplöst liten och likartad skara av journalister och författare som svingar vilt åt alla håll, oavsett ämne. Det är Alex Schulman hit och Jan Guillou dit. Det ska vara snabbt och rappt. Gärna förenklat och gärna elakt. Sen är det förstås viktigt att personerna ”funkar framför kameran” – vad det nu betyder. Ett viktigt skäl till att jag och min partner Fredrik Redelius startade Fjärde Uppgiften var just att visa på och släppa fram nya röster i debatten, inte minst i ”gammelmedia”. Olle Häggström har en trogen skara läsare av sin blogg. Men när vi träffas konstaterar han med ett leende på läpparna att Blondinbella har ”kanske uppåt tusen gånger” fler läsare på sin blogg.

Akademikerna lyser med sin frånvaro i det svenska diskussionsrummet, med vissa undantag som en och annan högprofilerad statsvetare. Här är skillnaden stor mot andra europeiska länder, som till exempel Frankrike vilket jag konstaterade i det här inlägget. Men att bara skylla på journalister som går på säkra kort och inte tror att deras läsare eller tittare klarar av minsta utmanande resonemang – det är inte heller helt rättvist. Det finns också en sjuka bland akademiker att inte vilja prata utanför just sin lilla forskningsnisch, rädda för att inte ha torrt om fötterna.

Olle Häggström var noga med att påpeka att han är matematiker och inget annat när vi sågs. Men, som sagt, samtidigt inte rädd för att använda sina styrkor för att hoppa på andra ämnen. Jag skulle gärna se honom sitta där i Agenda, tålmodigt lyssna på en intervjuare eller ännu hellre en meningsmotståndare för att till sist lägga in attacken. Förmågan till stringenta resonemang, nya vinklar och tankeväckande slutsatser – det är att ”funka framför kameran” om ni frågar mig.