Mediernas ointresse för marknadshyror
Sugen på en hyresrätt i innerstan? Stockholms innerstad till och med? Kul kompis, men var beredd på att punga ut sisådär 100 000 kronor svart per rum. Om du inte är nära polare med någon fastighetsägare som redan har för mycket pengar och kan ge dig ett kontrakt. Eller har stått i Stockholms bostadskö i sisådär 25 år förstås.
Inga större nyheter för de flesta utan en verklighet som åtminstone Stockholmarna har vant sig vid, hur stolligt det än må vara. Förklaringen är förstås hyresregleringen, kanske den sista utposten av gamla DDR Sverige.
Förutom att denna lag, som säger att fastighetsägarna inte får ta ut vilken hyra de önskar, alltså har skapat en massa avarter är den faktiskt också ett skäl till att det inte byggs mer enligt de flesta experter (ett av flera, det ska sägas) eftersom det hindrar rörligheten. Dessutom har det inte alls lett till den så kallade socioekonomiska blandning i storstädernas innerstäder som alltid varit det främsta argumentet för att behålla regleringen av av hyrorna. Vilket vem som helst som bor i Stockholm och fått den minsta insyn i innerstadsreservaten kan intyga.
Idag var jag med och debatterade detta på ett lunchseminarium, arrangerat av Timbro medieinstitut. Mer precist var temat varför medierna misslyckas med att belysa hyresregleringen och nämna den som en förklaring till dagens bostadsbrist. Vet inte varför jag var inbjuden, men det finns ju inte så många journalister kvar där ute.. Men gärna för mig, ämnet är intressant och jag har skrivit om det.
Klicka gärna på bilden ovan och lyssna till hela diskussionen, bland annat höra mig säga det självklara som att en viktig anledning till mediernas beröringsskräck med marknadshyror är att journalisterna själva är en del av mönstret. Precis som politiker bor journalisterna i innerstan, inte sällan i hyresrätter, och gynnas av systemet. Sannolikt har de också fått sin hyresrätt genom just svarta pengar eller med rätt kontakter – precis som de med kontakter i planekonomins Moskva eller Östberlin kunde fixa fina lyor. Jobbigt förstås. Hela frågan sätter förstås också luppen på det känsliga faktum att de själva tycker att det är viktigt att bo just i innerstan och vara en del av denna homogena grupp. Tänk latte, spårvagn och trevliga bruncher.
Dessutom får bara ordet marknadshyror många journalister att reagera negativt med ryggmärgen.. Istället för att försöka se till den andra sidan av myntet, nämligen till de som bor i alla miljonprogramsförorter där en avreglering av systemet skulle kunna leda till lägre hyror! Jag vet att alla inte håller med om den analysen men jag har hört det från professorer i fastighetsekonomi och rent logiskt måste ju möjligheten att ta ut högre hyror i innerstan kunna leda till lägre hyror i områden med lägre attraktivitet. De som hävdar motsatsen har en bevisbörda.
Att inga journalister drar fram detta är en stor gåta och skandal. Inte minst eftersom det är en rättviseaspekt. För tänk efter, en massa år har hyresgäster i förorten subventionerat hyresgäster i attraktiva innerstan om man ska hårddra det.
Analysen är rätt enkel. Politiker vill inte stöta sig med de viktiga väljargrupperna i innerstan. Och knappast hyresgästerföreningen heller. För hur kul är det diskutera hyreshöjningar med en medveten, verbal och juridisk kunnig hyresgästförening i innerstan jämfört med en hyresgästförening i säg Husby som inte är lika pålästa om konsekvenserna av marknadshyror och inte är lika slipade på att argumentera.
Dec 20, 2012 @ 15:52:10
Den här diskussionen är så dum att man snudd på baxnar. Argumenten från höger är också de gamla vanliga och sönderslitna. Visst på pappret i en drömvärld, en perfekt harmonisk marknad fungerar det säkert och priserna blir rättvisa så att alla får den bostad de behöver. Då krävs emellertid att bostäder åt alla existerar och på rätt ställe. Så är dock inte idag.
En etta i av genomsnittlig storlek idag i Stockholms innerstad eller närförorter idag kostar kanske 4 000 till 6 000 i månaden (ibland mer, ibland mindre). En två mellan 6 000 och 8 000 i runda slängar. Själv betalar jag nästan 7 000 för en två i en närförort, lägenheten är verkligen ingen lyxlägenhet utan är tvärtom i behov av renovering. Hur som helst, enligt vad jag har förstått så kommer priserna på lägenheter närförorter och innerstan i genomsnitt fördubblas vid införande av marknadshyror, de blir omkring 10 000 för en rimlig etta och mellan 15 000 och 20 000 för en tvåa. Vidare har jag ytterligt svårt att föreställa mig att de värdar som sitter på fastigheter som är mindre attraktiva , längre bort från innerstan eller med lägenheter som av en eller annan anledning är av sämre standard, friviligt kommer sänka sina hyror. Mer troligt är att dessa kommer lika kvar på samma pris som de gör idag eller öka markant. Presumtiva hyrsgäster kommer heller inte ha något annat val än att betala mer för sämre boende om valet står mellan att bo dåligt och dyrt eller vara hemlös.
Samtidigt argumenterar högern för att de behövs en större lönespridning. Från arbetsgivarnas sida tillsammans med den vanliga kören av ledarskribenter och Svenskt näringlivföreträdare krävs också lägre löner för ungdomar och de som har enklare jobb. I ledare i Expressen ansåg skribenten (kommer dessvärre inte ihåg vilken) att en lön på 18 000 för ett butiksbiträde som precis inlett sin yrkesbana är på tok för mycket pengar och borde justeras ner. Till vad vet jag inte men jag antar att vi snackar om en betydande minskning. Säg för saks skull att man bestämmer att 15 000 är rimligt, men jag misstänker att ledarskribenten hade en ännu lägre lön för ögonen. I varje fall det blir 12 000 kvar efter skatt. Med en hyra på uppåt 10 000 blir det inte mycket pengar kvar.
Men då får man bo på ett mindre attraktivt ställe man har råd med, säger du då antar jag. Men vart? Det kommer även i framtiden behövas vårdbiträden, snabbköpsexpediter, städare och så vidare även i Stockholms innerstaden. Vart ska de bo någonstans? I Norrbottens inland eller? För det är i princip enbart där hyrorna kommer bli hanterbara för dessa personer. Vart ska tjänstehjonen bo tänker du?