Ilmar Reepalu-sossarnas sista bastion

Veckans Affärer

PERSONPORTRÄTT: ILMAR REEPALU – Sossarnas sista bastion
Malmös starke man Ilmar Reepalu var tillsammans med Göteborgs Göran Johansson den enda av de stora socialdemokraterna som överlevde det senaste valet. Det kan han tacka sina goda kontakter med det skånska näringslivet, sin pragmatiska inställning till partipolitiken och sin bakgrund som arkitekt för.
Plötsligt börjar det brinna i ögonen på Malmös  lågmälde kommunalråd
Ilmar Reepalu. Mitt under intervjun reser han sig och går fram till en
flygbild över Malmö och börjar peka ut nya projekt i stan: en ny
skyskrapa söder om centrum, en helt ny stadsdel i ett gammalt hamnområde
och så drar han med handen över bilden för att visa den nya citytunnelns
dragning. "Högskolan ville jag ha mitt i stan och den skulle inte se ut
som någon trist engelsk skola på landet utan vara en supermodern byggnad
i glas och stål. Turning Torso ligger i samma område som
Kockumskranen, en gammal verkstadssymbol som ersätts med ett modernt
torn som signalerar framtid, vilket perfekt symbolvärde. Och så har
vi Öresundsbron: Människor som tror på framtiden bygger broar!"
Ilmar Reepalus intresse för arkitektur och hans bakgrund i yrket blir
tydlig. Framför allt blir det uppenbart vilken stark tro han har på
byggnaders symboliska kraft för en region.

"Med arkitektur skapas bilden av en stad", säger han. "Byggnader och
stora evenemang som Americas Cup ger människor stolthet och
självkänsla och kan lyfta en hel stad. Se på Stockholm som genom att
inte kunna enas politiskt missade att stå värd för OS för några år
sedan. Det gjorde ju att hela stan nästan gick in i en depression!"
Jag har aldrig hört den analysen och är inte så säker på att den
stämmer. Men det är så han ser på världen.
"Ilmar styr staden som en arkitekt med stora visioner. Han pekar ut
en färdriktning och ger människor något att tro på", säger en person
som jobbat med honom i flera år.

I Malmö talar det mesta för att de nya byggnaderna och evenemangen
verkligen har gjort skillnad. Staden är mitt uppe i en omvandling
från en traditionell industristad till en modern kunskapsstad, med
högskola och en växande servicesektor. Som kommunalråd i 15 år och
dessemellan sex år som oppositionsråd är det inte konstigt att Ilmar
Reepalu intimt har kopplats samman med den förvandlingen. Den slitna
klyschan kommunens starke man torde sällan ha passat bättre.
Han är också en typisk kommunalpolitiker: pragmatisk, med nära band
till näringslivet, söker gärna breda lösningar med oppositionen och
missar aldrig ett tillfälle att marknadsföra sin egen region.
När VA pratar med personer i hans närhet återkommer ord som kunnig,
påläst och stor arbetskapacitet. Någon kallar honom "teflonmannen"
och pekar på hans goda självförtroende och hur kritik snabbt rinner
av honom. Andra vittnar om en extrem föränderlighet som nästan gått
till överdrift.

"Det finns väldigt lite ideologi kvar hos Ilmar och det gör honom
svår att möta politiskt. I förra valet gick han till val med
klasskampsfrågor, sen kopierade han vår politik", säger den förre
moderata oppositionsrådet i Malmö Thorbjörn Lindhqvist.
Till skillnad mot de flesta kommunpolitiker har han blivit känd i
hela landet. Främst för att vid många tillfällen visat sig orädd för
att gå i polemik med partibröderna i Stockholm. Centerpartiets hårt
kritiserade förslag om att försämra anställningstryggheten för
ungdomar tyckte han var "ganska bra". Socialdemokraternas
integrationspolitik har han ofta gett kängor för att inte släppa in
invandrare i samhället. Och som ordförande i Sveriges Kommuner och
Landsting har han bland annat drivit frågan om att luckra upp
strandskyddslagen, stick i stäv mot sitt parti.
Lägg därtill Malmös kaxiga projekt med Turning Torso i spetsen och
bilden av en person som gillar att reta Stockholmarna ligger nära
till hands.

"Jag har aldrig sett mig som någon retsticka. Det finns ingen taktik
i det jag gör. Men det kanske ligger i kommunpolitikerns roll att
ligga närmare verkligheten. På riksnivån drivs politik på ett
abstraktare plan eftersom de ska fatta beslut om lagar som gäller i
hela landet", säger han.
Retsticka eller inte, bland Malmös invånare går han hem - även bland
dem med en annan ideologisk uppfattning. Precis som Göteborgs starke
man, Göran Johansson, fick Ilmar Reepalus socialdemokrater fler
röster i kommunvalet än vad partiet fick i riksdagsvalet.
"Många borgerliga väljare röstade lite pliktskyldigt på oppositionen
i Malmö men när man pratar med dem tycker de egentligen att det är
bra att Ilmar sitter kvar", säger en lokal politisk bedömare.
Mellan 1990 och 1995 försvann 26 000 jobb i Malmö, ungefär var fjärde
anställd.

Nedläggningen av Kockums och den då uppmärksammade ultramoderna
Saabfabriken var bara toppen av ett isberg. Malmö hade fel typ av
industrier som drabbades hårt av ny konkurrens från länder i öst med
billig arbetskraft.
"Vi var tvungna att slå in på en ny väg. Symbolbeslutet var när vi
tackade nej till en potentiell jätteinvestering från den japanska
lastbilstillverkaren Isuzo. Konkurrenterna var EU-stödsländer som
Wales och Polen och skulle vi vinna den fabriken hade vi behövt
EU-stöd och gett oss in i hela det spelet med låglönejobb,
stödåtgärder och så vidare. Det ville vi inte".
De nya jobben skulle istället skapas inom kunskapsintensiva branscher
som bioteknik och IT där den nya högskolan skulle fungera som en
motor. Men även inom andra tjänstebranscher som besöksnäringen.

"Jag tyckte också att det var viktigt att få tillbaka
kapitalförsörjning till Malmö. Sedan malmöbaserade Skandinaviska
Banken fusionerades med Enskilda Banken 1970 ligger alla bankers
huvudkontor i Stockholm och Skåneregionen har marginaliserats. Vi
lider både av en brist på riskkapital och av att vi har dränerats på
kapitalkompetens här i stan", säger Ilmar Reepalu som vid flera
tillfällen även kritiserat AP-fonderna för att ignorera
Öresundsregionen när de gör sina investeringar och därför vill se att
en helt ny AP-fond förläggs till Malmö.
Stort hopp i kampen för jobben sattes även till att Öresundsbron
indirekt skulle vara en katalysator för nya jobb i regionen.
"Det bor 3,5 miljoner människor här på en yta som är mindre än
Stockholmsregionen. 25 procent av Danmark och Sveriges sammanlagda
BNP genereras från Öresundsregionen. Bron satte fokus på det."
Det finns en debatt om hur positiv Malmös utveckling verkligen har
varit det senaste decenniet, bakom alla nya fasader och byggnader.
Arbetslösheten har gått ned, men oppositionen riktade i valrörelsen
in sig på att Malmö fortfarande har högre arbetslöshet än Stockholm
och Göteborg.

"Vi har skapat 17000 nya jobb på tio år varav bara 2 000 i
offentlig sektor. Det går helt klart snabbt åt rätt håll. Särskilt
nöjda är vi med att ungdomsarbetslösheten faller och faktiskt är
lägre än i andra storstäder", säger Ilmar Reepalu.
I samband med bron pratades det ju om hur huvudkontor skulle flockas
till Malmö. Men har det här riktiga uppsvinget i Öresundsregionen
verkligen kommit?
"Ett 20-tal bolag har förlagt sina huvudkontor till Malmö de senaste
åren och ytterligare några även sina nordiska huvudkontor. Det går åt
rätt håll."

Ett problem som definitivt finns kvar är de sociala problemen med en
hög andel våldsbrott och en påtaglig segregation. En tredjedel av
Malmös befolkning är av utländsk härkomst vilket skapat stora
spänningar.Ilmar Reepalu har blivit en frekvent röst i
integrationsdebatten. Inte minst när han härom året beskyllde sina
partivänner i regeringen för att inte ta Sveriges och i synnerhet Malmös
problem med den oreglerade inflyttningen av invandrare på allvar.
"Mycket i den svenska integrationspolitiken kan göras mycket bättre.
Grovt förenklat måste vi helt enkelt ta emot flyktingarna på ett
mycket mera humant sätt än i dag, låta dem snabbt få utbildning eller
praktik i sina tidigare yrken så att de känner att de kommer in i
samhället."

I Malmö växte inte de främlingsfientliga partierna lika snabbt som i
andra Skånekommuner som Landskrona och Trelleborg.
Kan det ha att göra med att människor ser att du till skillnad mot
många andra politiker faktiskt pratar om de här frågorna?
"Jag förstår vad du menar, men har inte gjort den analysen. Jag har
gjort mig till tolk för hur många flyktingar och andra Malmöbor
verkligen känner. Flykting- och invandrardebatten har blivit något av
en Stockholmsdiskussion och handlar för mycket om symbolfrågor. Den
är för långt ifrån verkligheten."
Ett annat potentiellt bekymmer för Malmö är att det byggs för mycket
och för snabbt.

Olyckskorparna kraxar om en annalkande fastighetsbubbla för
kommersiella lokaler.
"Det har jag väldigt svårt att se. Köpenhamn har ju klart högre
priser än Malmö och erfarenheten säger att ett ras först drabbar de
dyraste områdena."
På det stora hela är det få som tvivlar på att Malmös omvandling är
verklig och högst påtaglig. Men elaka tungor menar att Ilmar Reepalu
själv på ett skickligt sätt tar åt sig äran av den positiva
utvecklingen. Och att det egentligen är breda uppgörelser över
blockgränserna som ligger bakom alla viktiga beslut det senaste
decenniet, som till exempel högskolan och Citytunneln.

"Visst är det så. När socialdemokraterna fick egen majoritet 1994 var
läget akut och jag ville forma en ny framtid för staden tillsammans
med oppositionen såväl som näringslivet, facket och bankerna. Det
kändes viktigt att företagen kände att deras spelregler inte skulle
gälla i bara en utan i två eller tre mandatperioder."
"Men visst, Malmös framgångar handlar mycket om timing också. 1989
föll Berlinmuren och 1995 gick Sverige in i EU. Plötsligt låg vi helt
rätt geografiskt. Vi har ju till exempel lika nära till Berlin som
till Stockholm."
Även de hårdaste kritikerna är överens om att Ilmar Reepalu varit
framgångsrik på att lobba igenom infrastruktursatsningar och andra
investeringar till Malmö.

Bland annat har han bjudit ner hela riksdagen och hade regelbundna
kontakter med Göran Persson som bodde i staden under 1990-talet.
Just relationen med Göran Persson är ett intressant kapitel.
På många sätt är de två lika. Precis som Göran Persson har Ilmar
Reepalu suttit länge vid makten, det handlar om två omvittnat kunniga
personer med stort självförtroende. Och precis som Göran Persson har
Ilmar Reepalu blivit beskylld för arrogans mot personer han inte
tycker om.

En gång kallade han till exempel nuvarande migrationsministern och
Malmöpolitikern Tobias Billström för snorvalp i kommunfullmäktige,
något han senare bad om ursäkt för.
Göran Perssons och Ilmar Reepalus relation beskrivs som rostig.
Analysen att två så färgstarka personer är en för mycket ligger nära
till hands.

Hur är er relation?

"(Tystnad) Den är väl hyfsat bra, men sen Göran Persson flyttade
ifrån Malmö har vi egentligen inte träffats så ofta."
I en intervju med Veckans Affärer har han tidigare sagt att Margot
Wallström kommer att bli nästa partiordförande om hon vill. Men han
har aldrig offentligt sagt vem han hoppas ska ta över efter Göran
Persson.
"Det säger jag inte nu heller. Men jag kan säga så mycket att vi
behöver någon som är duktig på att arbeta inåt i partiet. Den senaste
perioden har vi tvingats kompromissa alldeles för mycket, vilket gör
att många i basorganisationen inte känner igen socialdemo-
kraternas politik. Nu behövs någon som kan sluta leden."
"Jag ser ett tydligt historiskt mönster där två olika typer av ledare
har växlat. Tage Erlander var duktig på att arbeta internt i partiet,
han ersattes sedan av en skicklig estradör i Olof Palme. Sen kom
Ingvar Carlsson, en lugn person som alltid varit populär inom
rörelsen. Han ersattes sen av Göran Persson, en annan estradör. Nu är
det dags för en coach igen som kan förankra en politik internt."

Själv finns han inte med i diskussionerna kring partiledarposten.
Möjligtvis därför att han har hunnit bli 63 år.
Men för att ha varit med så länge och nått så många politiska
framgångar har han varit anmärkningsvärt anonym även i tidigare
diskussioner om tunga poster inom partiet och i regeringen. Med ett
illmarigt leende säger han att han inte vill gå in på det "men jag
trivs väldigt bra i Malmö och vill vara här. Dessutom har jag det
perfekt nu som får verka både lokalt och på riksnivå som ordförande i
Sveriges kommuner och landsting."
Tillhör du den skara som tycker att socialdemokraterna förlorade
valet därför att de inte förde upp arbetslösheten på agendan?
"Ja, absolut."

Hur påverkas dina möjligheter att föra din politik med den nya
regeringen?

"Negativt förstås, det blir svårare att driva vissa frågor. Men det
gäller ju att se möjligheterna. Det har funnits en kritik hos
framför allt moderaterna om att det händer för lite i
Öresundsregionen, att integrationen går för långsamt. Lita på att de
kommer att få höra det nu, när det är upp till dem själva att snabba
på utvecklingen."
I somras blev Ilmar Reepalu en följetong i medierna i samband med att
ha blivit åtalad för att tagit emot en muta sedan han blivit bjuden
på en resa av IT-företaget Sigmas grundare Dan Olofsson till dennes
bostad i Sydafrika. Han blev friad och fnyser själv åt åtalet som han
kallar för "hur larvigt som helst".

Det förekommer dock en viss misstro mot att han har nära band till
det skånska näringslivet och att han också jobbar målmedvetet med att
hålla goda relationer med företagen. Han kan till och med dyka upp på
aktiesparträffar i stan.
Kontrasten är uppenbar mot de frostiga relationer som präglat
samtalen mellan socialdemokratiska politiker och företagsledare på
riksplanet.

"Jag har känt att det varit jobbigt med så mycket spänningar. Och
framför allt onödigt. Varje steg till närmande blir så politiserat,
ungefär som om man måste vara moderat för att sätta sig ner och prata
med en börs-vd. Men det är också näringslivets fel. Jag tycker till
exempel att det är väldigt olyckligt att Svensk Näringsliv tagit ett
steg tillbaka och blivit en slags renodlad lobbyorganisation."
Hur gör du för att hålla bra relationer med Malmöföretagen?
"Vi har näringslivsgrupper som jag träffar regelbundet, både för
småföretagen och för de större. Här pratar vi om allt, från skolornas
kvalitet och säkerheten på gatorna till rena näringslivsfrågor. Det
gör att företagen blir delaktiga."

Samtidigt som Ilmar Reepalu gärna bygger broar med stadens näringsliv
har han kritiserat de lokala företagsprofilerna för att de inte gör
sina röster hörda i den allmänna debatten.
"Det är tveklöst så att vi just nu saknar en Hans Cavalli-Björkman
eller en Rune Andersson, profiler som verkligen var beredda att stå
upp för skånskt näringsliv. Det har istället varit mycket gnäll,
Sydsvenska Handelskammaren kändes till exempel ett tag som
Fiskeriverket, de klagade på det mesta. Visst finns det några
profiler även här som Bo Håkansson (Biolin), Sten K Johnson (Midway)
och Dan Olofsson. De ställer upp och sponsrar olika saker. Men det
saknas en riktig estradör."

Intervju får avbrytas på grund av att dansk TV har åkt över sundet
för att göra en intervju. Han har samma dag fått in en debattartikel
i Politiken där han efterlyser en snabbare integration i
Öresundsregionen. Han poserar vant framför kameran och får ut sitt
budskap i ett koncentrerat och aptitligt format.
Kanske är det arkitekten som kommer fram, som måste föra fram sina
ideer så att folk förstår samtidigt som han måste få en rad olika
intressen och människor att dra åt samma håll.

Jag får några minuter till efter det danska tv-teamet har lämnat
huset. Han håller inte med om att han skulle vara en  slug och pr-sökande
politiker. "Tyvärr finns det för många proffspolitiker som aldrig haft
ett vanligt jobb och som har konfrontation djupt i generna. Jag gynnas av
att ha haft ett vanligt jobb och lärt mig samtala med människor om
vanliga saker. Svårare än så är det inte."

Ilmar Reepalus nätverk

Lokalpoltikerna

En gammal vapendragare är partikamraten Bengt Holgersson som nyligen
avgick som landshövding i Skåne efter nio år på posten. Han
efterträddes av förre chefen på Svensk Näringsliv, Göran Tunhammar. En
annan han gärna bollar frågor med är socialdemokraternas regionråd i
Skåne, Uno Aldegren. Malmös kommundirektör, Inger Nilsson, har länge
varit hans högra hand i det dagliga arbetet och uppges styra kommunen
med järnnypor.

Rikspolitikerna

Förre finansministern och AMS-chefen Allan Larsson är numera
ordförande på Lunds Universitet och en person som han träffar
regelbundet. Bland s-topparna i den förra regeringen bör Ylva
Johansson nämnas. Hon plockade bland annat in Reepalu i styrelsen för
hennes läroboksförlag Att Veta, som sedan misslyckades.I den fackliga
världen träffar han bland andra den förre metall-chefen Göran
Johnsson samt TCO-bossen Sture Nordh. De sitter tillsammans i
styrelsen för Fjärde AP-fonden.

Näringslivet

Förre Trelleborgchefen och skånska näringslivsprofilen Rune
Andersson lärde han känna redan under studietiden på Chalmers i
Göteborg. En annan långväga vän och bollplank är Skånes IT-kung Dan
Olofsson, har också jobbat på konsultbolaget VBB. Greg Dingizian var
vd på HSB Malmö och en viktig person bakom Turning Torso. En annan
han känt sedan länge är den omtalade byggaren Percy Nilsson som just
nu ligger bakom satsningen på bland annat en ny ishall i Malmö. Lars
Frithiof är vd på E-On (f d Sydkraft) där Ilmar Reepalu sitter i
styrelsen. En annan styrelsekompis där är riskkapitalisten och
styrelseproffset, Sigrun Hjelmqvist. Han är ävenledamot i
pensionsbolaget KPA:s styrelse där Anders Sundström sitter på
ordförandestolen, tidigare socialdemokratisk minister och numera vd
på Folksam. I Fjärde AP-fondens styrelse diskuterar han gärna politik
och näringsliv med kollegan Marianne Nivert, tidigare Telia-chef.

PONTUS HERIN

 

FAKTARUTA:

 Ilmar Reepalu. 

ÅLDER: 63 år. 

Familj: Gift med Elisabeth, sonen Anton och dottern Elin.

Utbildning: Väg- och vatteningenjör Chalmers 1968, arkitekt Chalmers
1970, Konstakademin 1975. KARRIÄR: Ingenjör VBB 1970-1973,
planarkitekt Malmö 1973-1977, biträdande stadsbyggnadsdirektör Borås
1977-1979, översiktsplanbyrån Malmö 1979-1985, kommunalråd 1986-.

Styrelseuppdrag: Ordförande i Svenska Kommunförbundet och Förenade
Kommunföretag, vice ordförande i kommunernas pensionsbolag KPA,
ledamot i Fjärde AP-fonden och E-On.

Intressen: Dykning, skidåkning, naturliv.  

Övrigt: Utbildad attackdykare inom kustjägarna.  "Den utbildningen
skulle jag aldrig vilja vara utan". Har varit fältbiolog sedan
barnsben.

Dramatik: Född i Estland men flydde som ettåring tillsammans med sin
syster och sina föräldrar över Östersjön 1944. Deras båt förliste i en
höststorm vid Svenska Högarna i Stockholms skärgård. En militär
bevakningsbåt räddade familjen.