Fler tror att välfärden börjar krackelera

flaggaDe pågår en allt mer högljudd kamp om verklighetsbeskrivningen just nu. Den ena sidan trummar in budskapet om att den svenska välfärdsstaten snabbt håller på att krackelera med en skola i förfall, en vårdapparat nära bristningsgränsen, en poliskår i spillror, ett domstolsväsen i kollaps och på detta allt fler och grövre brott. Den andra sidan menar att det är förtal och bara faktafritt kampanjande från högermänniskor.
Båda sidor lutar sig åt statistik i den mån det går och så förstås anekdotiska bevis. Över diskussionen, som inte minst bedrivs i sociala medier, ligger invandringsfrågan som en våt filt. Utan att ta ställning till vilken sida som har mest rätt så kan jag säga att det är olyckskorparna som framstår som vinnare. Det är deras bild som flest svenskar verkar köpa.

Här är ett par indicier. De senaste åren har väljarna ganska dramatiskt ändrat syn på vilka politiska frågor som är de viktigaste.

 

Enligt opinionsföretagen har Invandring/Integration seglat upp från en undanskymd plats till en säker förstaplats som den absolut viktigaste frågan. Men ännu mer intressant är att i sin senaste mätning från i somras visar opinionsföretaget Novus att ”lag och ordning” ökat kraftigt, från att 33% såg det som en viktig fråga i mars till 43% i augusti. Det betyder att väljarna tycker frågan är lika viktig som jobben! En anmärkningsvärd omsvängning.

En annan intressant termometer är att titta på svenska hushållens tro på svensk ekonomi. Här visar det sig att trots högkonjunktur och minskad arbetslöshet har svensken fått en klart dystrare framtidstro. Diagrammet här nedan är taget från Dagens Industri och visar hur kurvorna för sysselsättning och framtidstro normalt följs åt men att så inte är fallet nu.
ska%cc%88rmavbild-2016-09-08-kl-14-35-40

 

 

Vad den dystra framtidstron beror på kan givetvis diskuteras men i Dagens Industris analys kring grafen kan man bland annat att läsa som förklaring att ”medan arbetslösheten är 3 procent för högutbildade inrikes födda är den hela 33 procent för lågutbildade utomeuropeiskt födda – ett gap som fördubblats på tio år enligt siffror som SEB tagit fram. Lägg därtill usla skolresultat och utmaningarna efter fjolårets flyktingvåg, liksom ett Europa tyngt av trög ekonomi, terror och geopolitiska spänningar”.

Samhällsutvecklingen skapar alltså oro och medborgarnas förtroende för att de styrande ska kunna lösa utmaningarna har uppenbarligen minskat. Oron får också folk att agera, mer än att bara basunera ut sin frustration i sociala medier. Svenskarna kan välja att bosätta sig i områden som anses trygga, de kan öka säkerheten i hemmen, säkra upp sig med privata sjukförsäkringar, köra sina barn till bra skolor eller till och med helt sonika lämna landet. Börjar allt detta redan hända? Ja, verkar det som. Och det är naturligtvis de välbeställda som väljer att spendera mer pengar på att trygga sin vardag och satsa på sina barn eftersom de har resurserna.

Vad gäller boende är det ett känt faktum att segregationen i Sverige ökat kontinuerligt i 30 år. Men medan många menar att denna trend som präglade 80- och 90-talet så har den inte stoppat, tvärt om. I en granskning av tidningen Dagens Samhälle om hur boendesegregationen i Sverige har förändrats mellan år 2005 och år 2015 visar det sig att den ökat i totalt 209 kommuner av 290.

Vidare kan det vara värt att hålla ögonen på den mest extrema formen av boendesegregation, nämligen gated communities. Från att tidigare betraktas som något otänkbart i Sverige har det nu byggts ett sådant boende i Malmö och flera planeras, bland annat i Gnosjö, Onsala och utanför Stockholm. Frågan är laddad och de stora byggbolagen säger helt nej till detta. Men om efterfrågan ökar så lär dom snabbt ändra sig.

Det finns en tydlig trend att allt fler svenska hushåll väljer att skaffa larm för att öka säkerheten i hemmen. De stora larmbolagen vittnar alla om en snabb tillväxt för hemlarm. Marknadsledaren Sector Alarm skriver i sin årsredovisning att 2015 var ”ett år med fortsatt stark tillväxt mätt i antal nya kunder” och har efter det berättat om fortsatta satsningar och rekryteringskampanjer. Liknande tongångar hörs från det andra stora larmbolaget, Verisure. Inget av de stora larmbolagen är börsnoterade så redovisningen är bristfällig och det är till exempel svårt att hitta några siffror på organisk tillväxt. Sector Alarms starka tillväxt, som visas i tabellen, förklaras av ett par större förvärv.

Sector Alarm, från Årsredovisningen:

ska%cc%88rmavbild-2016-09-09-kl-14-23-08Även säkerhetsbranschen i stort växer i snabb takt. Tillväxten fram till 2023 förväntas bli 7 procent om året enligt en konsultfirma. Även i Sverige pekar alla pilar uppåt. Läs till exempel den här artikeln som pekar på en extrem efterfrågan på väktare i Sverige.

Vi går vidare. För den som inte tror att sjukvården klarar av att leverera kvalificerad vård finns alternativet att teckna en privat sjukförsäkring. Den delen av försäkringsmarknaden växer snabbt. Som framgår av diagrammet nedan har antalet svenskar med privat sjukförsäkring ökat kontinuerligt de senaste åren. Intressant att notera är den gula och den blåa delen av staplarna som beskriver andelen som helt via den egna plånboken väljer att betala för en privatsjukförsäkring (antingen som en gruppförsäkring via arbetsgivaren eller som en individuell försäkring, även detta normalt via en arbetsgivare). Denna grupp har ökat från cirka 92000 till 178000 vid utgången av 2016. Alltså nära en fördubbling på mindre än fem år.

ska%cc%88rmavbild-2016-09-09-kl-14-24-17
Inom skolan har det i mängder av forskningsrapporter visats hur välbeställda ägnar tid och kraft åt att placera sina barn i skolor som de tror är de bästa, även om skolan inte ligger nästgårds (vilket ökar den etniska och socioekonomiska segregationen i skolan). Det här är en trend som tycks förstärkas i takt med att larmrapporterna om en skola i förfall och urusla elevresultat flödar in. Men rätt eller fel – många föräldrar tror att det finns lösningar i form av kvalitetskolor. Ett bra exempel är skolkoncernen Engelska skolan som är extremt tydlig med sina höga krav på eleverna, kunskapsmål och prioritering av ordning och disciplin. Engelska skolan har 21000 elever idag, men har över 100 000 elever i kö! En sanslös siffra som förstås visar på föräldrars oro kring inte minst kommunala skolors förmåga att leverera utbildning. Eftersom Engelska skolan och andra privatägda skolor är gratis för alla är detta förstås inte en möjlighet för endast välbeställda. Men samtidigt handlar det förstås om att ha resurser för att transportera sina barn fram och tillbaka till skolan, känna till antagningssystemen och så vidare.

Med en nattsvart syn på Sveriges framtid och en säck med pengar finns förstås möjligheten att ta sitt pick och pack och flytta till ett annat land. Helt enkelt söka jobb i något annat land eller bara leva på sitt kapital. Att undersöka om det finns en sådan trend är snårigt, all officiell statistik räknar här även med invandrare som flyttar hem, ren arbetsrelaterad flytt över Öresund och så vidare. Men organisationen Svenskar i Världen har gjort ett ambitiöst försök att kartlägga utlandssvenskar genom att prata med Svenska ambassader, konsulat, svenska skolor, svenska kyrkan och svenska klubbar i 126 länder. ska%cc%88rmavbild-2016-09-09-kl-14-33-36Det visar då att det bor 660 000 svenskar utomlands, mot 550 000 för fem år sedan. En tillväxt med drygt 20 000 per år alltså. Tabellen här intill visar var de bor.

Slutligen, kan alla dessa siffror förklaras av ett minskat förtroende för den svenska välfärden? Ja, åtminstone delvis, menar jag. Och är det i så fall en riktig bedömning alla dessa människor gör av verkligheten – är det så att välfärden krackelering har börjat? Låt oss bara konstatera att om de har rätt i sin dystra syn på framtiden så är det framför allt dåliga nyheter för de som inte har ekonomiska resurser att fixa sin trygghet, hälsa eller barnens utbildning på egen hand.